och en supporter. Årets Jukola skulle bli det största genom historien med ca 1400 startande damlag och ca 1800 herrlag (18000 löpare) vilket får 10-mila att likna en RM kavle.

Efter sedvanlig båt och bussresa blev det en lång promenad till vårt militärtält som skulle vara vår bas och hemvist kommande 30 timmar. Längs outforskade stigar ledde undertecknad hela gänget säkert och stabilt till tältlägret. Vi kunde snabbt konstatera en tydlig skiljelinje mellan OK Rodhen och Långhundra IF, våra kanske värsta (läs bästa) konkurrenter ur ett herrlagsperpektiv, nämligen ett krondike av geggig karaktär. För Er som inte är med så mycket pågår en intensiv men mycket hälsosam intern Upplandskamp mellan Rodhen och Långhundra, goda kamrater är vi men gliringarna, retsamma kommentarer och psykningar hör till vardagen i vår kamp med att bli bästa Upplandslag. Nu hade vi dängt dom på 10 mila och dom verkade till 1000% säkra på att revanschen var nära.

Gänget som åkt bil var redan framme och hade tydligt markerat ut vårt tält med världens vackraste klubbvimpel som lös likt en nattkontrollsreflex.

Vi kunde också konstatera att vi inte skulle få plats alla i militärtältet så med hjälp av många händer byggdes vårt tubtält upp och placerades ut på helt fel avstånd till närliggande militärtält skulle det visa sig. Kontrollanter dök upp och deklarerade ur brandsäkerhetssynpunkt att det skulle vara minst 4 meter mellan tälten. Utsättar personal inkallades och efter noggrann mätkontroll (stegning) flyttade vi tältet 20 meter och fick därefter godkänt.

Vi lyckades faktiskt också med konststycket att samla alla för fotografering, herr UK hade stora problem att samla förskoleklassen till denna begivenhet men till slut smattrade kamerorna hejdlöst. Simon hade på egen resa ej ännu nått fram till Tävlingscentrum så vi funderade på att ersätta honom med en korpulent finne, tyvärr fanns ingen sådan i närheten. Därefter hade vi lagsamling, allihop i militärtältet, UK gick igenom de viktigaste delarna i PM på engleska för att våra utländska klubbkamrater skulle hänga med. Det var en trevlig stund vilket jag tror alla uppskattade.

Damerna började så smått göra sig i ordning för Venalakavlen. Vi hade 2 bra lag med uppställningarna:

Lag1: Maria S, Jessica S, Jenny W och Angela W.

Lag 2 Veranika C, Anna A, Elin S, och Matilda

Lag 1 hade en inte helt smärtfri resa då Maria hade lite trassel med kistan innan start och Angela W gjorde sin största bom på mycket länge. Jessica bommade några minuter och Jenny var hyfsat nöjd med sin insats. Placeringen blev 158 vilket var blygsamt jämfört med uppställda mål. Lag 2 gjorde en bra insats, visst fanns det en del missad tid att hämta här också men placering 284 får ändå anses som godkänd.

Många av herrarna var med och hejade på våra tjejer under eftermiddagen, mat inmundigades och vätskeladdningen kunde mätas i kubikmeter. Rätt snart efter damernas målgång började tävlingsnerverna infinna sig hos våra herrlöpare. Vasili klagade flera gånger på att han var nervös, men jag lugnande honom med ”youshould be ! Its a goodsign”. Jag tror alla gick in lite i sin egen bubbla, såg till att få mat och vila.

Herrlaget hade genomgått en del förändringar mot ursprunglig plan. Albin hade haft hälsporreproblem och via planerad kortare sträcka fick jag OK att sätta honom på sista sträckan då foten hade känts bra de sista dagarna. Martin som var tänkt på sista sträckan i lag ett drog på sig en förkylning efter RM kavlen på tisdagen vilket var ett mkt hårt slag för båda lagen, jag blev till och med osäker på om vi skulle få runt lag 2. Efter peppning lyckades vi iallafall få med oss honom på resan, och utan att ha bett om det fanns naturligtvis ol grejorna omsorgsfullt packade och uppsmorda någonstans i väskan. Så på eftermiddagen strax innan samlingen fick jag klartecken från honom att ta sista sträckan i lag 2. Vilken lycka. Halsen kändes bra och andra symptom var små. Efter beskedet stärktes lagmoralen i lag 2 med flera hundra procent. Det kändes i luften att detta var Rodhens stafettherrars tävling.

Kan tyckas som en detalj, men en ack så viktig detalj som jag vill berätta om. Vädret var som sagt strålande, vilket innebar värme och sol. Henrik sa till mig vid ett tillfälle när vi låg i skuggan inne i vårt tält och slöade att… Jonas, titta på Långhundragrabbarna, springer runt och spelar boll och ligger ute i solen och steker, det kommer dom att få äta upp. Han visste inte hur rätt han skulle få !

Laguppställningar

Lag 1. Vasili, Simon A, Henrik, Magnus Björk, Torbjörn, Sixten, Albin

Lag 2. Ulf B, Ove T, Denis M, Magnus Blåudd, Jonas, Per N, Martin

 

Kvällen kom och luften tjocknade av allvar, nu var det nära. Jag med flera morgonlöpare valde att ligga kvar i tältet och ladda. Tjejerna tog med sig sovsäckar och liggunderlag och skaffade sig bra utsiktsplatser framför storbildsskärmen. Passar på att nämna vår supporter också nämligen Oves Hannele som bidrog med ett glatt humör, fotografering och ompyssling av nyss nämnde löpare.

Jag kan tyvärr inte referera starten, men rekommenderar er att titta på filmer som finns på youtube, mäktigt ! Än mäktigare är det när lag 1 startman Vasili hela tiden löpte de 800 metrarna som 3:a ut till startpunkten. Svårare var det för lag 2:s Ulf att ta sig fram, eftersom starposition 1418 inte är förmånlig, Efter 9 km av 13,7 låg Vasili endast 50 sekunder efter täten på en 30:e plats, tyvärr gick han på en gaffling därefter och växlade till sist som 71:a. 6 min bak täten. Ulf gjorde en gedigen insats men var långt ifrån nöjd vilket plats 453 skvallrar om. Dock var han den som plockade flest platser av alla, nästan 1000 st.

Simon löpte bra på sin andra stäcka i lag 1 och för lag 2 började stora placeringsplockningen med Ove T som glädjande följde med till Jukola för första gången på 20 år. Ove sprang stabilt och säkert och plockade 88 platser. Våra långa nattenlöpare sprang otroligt bra på sina 15,7 km. Henrik växlade på 68:e plats och vår andre vitryss Denis Monich plockade hela 121 placeringar upp till plats 242. Lag 1 hade skaffat sig ett betryggande avstånd till Långhundra IF lag 1. För Rodhen lag 2 fattades nu bara 5 minuter till Långhundra lag 2.

Våra båda Magnusar med de välklingande efternamnen Björk och Blåudd tog vid på sträcka 4. Herr Björk såg stark ut, men bommade uppskattningsvis 6 minuter och var inte nöjd. Herr Blåudd sprang stabilt och passerade både Långhundra IF 2:an och 41 andra lag. Lag 1 var nu 79:a och lag 2 på plats 200.

Torbjörn och undertecknad tog över stafettpinnen och gjorde okej insatser. Torbjörn inte riktigt nöjd med 4-5 min bom enligt egen uppskattning och jag klantade nog bort ca 3 minuter. Placeringar 81 och 179.

Nu var det Sixten W och Per N tur att ge sig ut i skogen. Sixten var inte alls nöjd och mummlade något om 10 minuter, han tappade dock bara 2 platser och det var fortfarande långt ner till Långhundra lag 1. Per N orienterade stabilt hela vägen och som den tvillingpappa han är så var det ett mkt bra lopp. Växlingsplacering 200.

Sistasträckslöparna Albin och Martin gjorde närmast heroiska insatser och var mkt stabila hela vägen, med tanke på sina problem med skada och sjukdom. Regnet hade under deras sträcka tilltagit så tyvärr var vi få som såg dem gå i mål. Dock möttes båda av applåder när dom stoppade in huvudena under tältduken, hela tiden följde vi dem med spänning via våra mobiler och den online resultattjänst som fanns. Många glada tillrop när vi kunde konstatera av avstånden bak till Långhundra var betryggande.

Sedan firade vi dagen lång med all rätt, firade och mobbade de stackars långhundringarna som till och med köpt champagne.. ”den kan ni väl lika gärna ge oss”. Dom var nog dessutom trötta på frågan om ”vad var det Ni kom egentligen” som ställdes så fort vi kom åt. Nämnas bör också att båda våra lag slog OK Roslagen lag 1. Vi blev 23:e bästa svensk klubb och lag ett hade bara OK Linné före sig från Uppland vilket må vara hänt eftersom dom nästan kom hela vägen upp på pallen, plats 4 vilket dom var mkt nöjda med, en stor revansch för dem som stämplade fel på tiomila. Övriga Upplandslag har nog knappt gått i mål ännu.

Summerar denna Jukola helg fylld med glädje, inspiration och tillförsikt mot framtiden. OK Rodhen är inne i den kanske ljusaste perioden i klubbens historia sett till resultat på de stora kavlarna på herrsidan. Många av herrlöparna är unga och har sina bästa år framför sig, detta sporrar naturligtvis oss 40 plussare att hålla i ett tag till, fortfarande kan vi utmana. Klubbkänslan och kamratskapen är varm och ständigt närvarande, alla är med i gemenskapen och är lika viktiga för att vi skall lyckas framöver.

Kvällen avslutades på sedvanligt sätt på färjan tillbaka till Sverige. Det var många orienterare som kom in i våra hytter och gratulerade och för att njuta av stämningen inklusive en hel hög av Långhundringar.

Nu ser vi fram emot en skön sommar och kommande utmaningar i skogen. Nästa budkavle lär bli DM stafetten och sedan 25 manna. Vi var flera som tippade på en plats runt 40.

 

//Jonas Eklund stolt herr UK.